JEMI ADVENTURES & ENTREPRENAD HB         

                                                                        

Välkomna till vår blogg

JEMI Adventures & Entreprenad HB / Small Detail´s kennel

Snö!

Idag har snön vräkt ner och temperaturen blivit betydligt varmare, ett skönt väder att vara ute i!

Vår finska kille Cooper har vuxit till sig ordentligt och ligger nog redan på 58-59 cm i mankhöjd, väldigt välutvecklad och välpälsad trots sina blott 7 månader på nacken. Nu är det ju dags för inkörning och det ska bli spännande att se hur det går. Bidziil bor fortfarande inne med oss, en otroligt härlig och fin valp!

Under de kommande månaderna och våren blir det fullt upp med alla valpar som ska köras in, kan säga att det känns som en riktig utmaning....spring i benen har de då minsann!

Znake, Jack och Balto

 

Nykomlingen Bidziil

Stolta presenterar vi vårat lilla nytillskott som husse Micke hämtade förra veckan, nämligen Indian Tribe Husky´s Bidziil, en glad och go hanvalp som dessutom är lättsam och lättfostrad. Han ska få bo inne med oss ett tag innan vi "slussar ut" honom till hundgården att bo med någon lämplig kamrat.

 

Tella - vår ängel...

Det har varit och är fortfarande en otroligt jobbig och smärtsam vecka, allt känns fortfarande overkligt och man försöker förstå allt.

Vår älskade Tella fick somna in i måndags (17/9), hon som inom kort skulle flytta till Maiju som har Tella´s pappa Elvis. Maiju, som längtat och väntat så länge på sin lilla tjej.

Allt började i fredags med att Tella började gå på tre ben och drog upp ena bakbenet, vi bestämde att avvakta och se om det kanske blev bättre under helgen. Vi kände på benet, men hon verkade inte öm.

Helgen gick och måndagen kom utan någon större förbättring och vi bestämde oss för att åka till veterinären och kolla upp det. Man undersökte Tella och när veterinären började böja själva höften skrek hon av smärta och jag (Jeanette) insåg att det var illa. Dessutom konstaterade veterinären att muskelmängden på det onda benet var mycket mindre än på det friska, vilket talade för att det pågått en längre tid, men hon hade kompenserat det tills det inte gick och komplikationerna kom. Vi har aldrig sett på Tella att något skulle vara galet och hon har alltid hoppat och studsat som de andra, lekt och härjat...MEN, hon var ändå den lugnare av sina kullsyskon.

Jag blev alldeles kall av beskedet och att det var så illa, hur länge hade hon haft ont lilla hjärtat? Tella fick en lugnande i väntan på röntgen och jag ringde till Micke och tillsammans kom vi överens att låta henne somna in om prognosen var alltför illa. Röntgenbilderna togs...de visade på ett bäcken som på den onda sidan en spricka/litet brott som läkt, men fått fel vinkel och var tjockare än på andra sidan (benpålagringar). Alternativet var att ge henne smärtstillande för att se om hon skulle börja använda det onda benet, men hon skulle antagligen ha ett liv av smärtor.... Det kändes inte rätt och det var inget liv hon var värd. Tella hade ont och hade haft det länge, troligtvis har Sera trampat/lagt sig olyckligt på henne och det har hänt tidigt. Så, jag bestämde att låta henne få somna och slippa ha ont mer och det var så svårt och ofattbart, som att hjärtat slets i tusen bitar.TACK ERIKA för att du var med!

Vi har gråtit mycket, pratat mycket och ältat allt tusen gånger. På något sätt måste man gå vidare, vi försöker vara glada för den tid vi fick med Tella och vi ska hänga upp en bild i vardagsrummet när det inte gör lika ont, på så sätt är hon alltid med oss.

Vila i frid älskade Tella, vi glömmer dig aldrig....



Valpar i födelsedagspresent

Nu har de små kommit, på min (Jeanette) födelsedag. Tre hanar och fyra tikar.....dessa små kommer att döpas efter LAMBORGHINI-modeller!

 

Luna

Inte långt kvar av Luna´s dräktighet, valparna sparkas som attan!

 

 

Det nalkas höst...

Så går sommaren mot sitt slut, men vi fick i alla fall njuta av riktig sommarvärme om än sent. Nu är det en massa förberedelser inför den stundande vintersäsongen och hundarna har "sommarhull", men de brukar komma snabbt i form...

Våran Luna kommer att vara borta ett tag från körningarna och det blir kännbart, hon och mamma Sera är ett riktigt radarpar i led.

Luna är sååå tjock och det formligen "kokar" av valpar där inne, men ännu 2 veckor kvar innan vi får se de små. Luna mår annars jättebra och verkar ta allt med ro.

Här är en jättefin vinterbild på pappa Deaco:

Deaco

Semester, valpar och mer valpar på väg....

Tiden går fort och helt plötsligt inser man att första veckan av semestern redan "avverkats", men tre återstår i alla fall.

Denna sommar har verkligen varit märklig med få riktigt fina dagar och bara för någon natt sedan var det ynka 2 grader varmt och -1 upp mot Kiruna - den 23:e JULI!  Detta bekommer dock inte våra fyrbenta vänner (de tycker nog att det är rätt skönt)....

Vår gäststuga har äntligen kommit upp! En del kvar att fixas och sedan dags för att ta fram penslarna och få färg på den, blir nog fint för gästerna att byta om kläder till vintern. Grillkåtan väntar härnäst på uppmontering, inte lite att göra och det man ofta tror ska gå snabbt visar sig lika ofta ta längre tid än beräknat. Nu hoppas vi att vädergudarna är på vår sida framledes....

Sera´s valpar växer och är snart 8 veckor! Vetskapen att alla stannar här känns tillfredsställande. Sera är en mycket speciell hund och hon är lika behaglig i sättet som en ypperlig ledarhund i spannet, hon är nöjd med tillvaron var hon än är eller med vem. Alla valparna är sociala och väldigt glada, fulla med hyss av alla de slag, mattes gamla stövlar som hängt med i ur och skur och genom två tidigare valpkullar går sitt oundvikliga öde till mötes EFTER denna valpkull - de har trasat dem sönder totalt!

Luna, hon är dräktig! Vi är så glada och förväntansfulla, denna kombination är mycket intressant även linjemässigt. Redan nu är hon rundare, återstår att se om det blir en stor kull eller inte! En mycket stor förändring är att hon inte alls vill leka med de andra i rasthagen och det märks....Luna är annars den som drar igång lekarna, nu ligger hon bara och vilar och vill mest vara i närheten av oss.

Våran finska import Arctic Power Runaway "COOPER" är i dagarna 4 månader och vi är så imponerade av denna kille och glada att ha honom i vår ägo.

   Arctic Power Runaway

Parning

Nu är Luna parad....till slut måste vi säga.

Först har vi väntat och väntat på att hon ska börja löpa (vilket borde ha varit i maj, Luna som alltid löpt med 6 månaders mellanrum, men inte nu)....när hon väl började gick det undan - hon hade nämligen börjat tidigare än vi trott och våra annars så "löpskvallrande" hanhundar visade inte heller att något var på gång. Om det sedan berodde på att det fanns flera tikar samtidigt på väg in i höglöp och mitt i höglöp...det tål att funderas på. Ett utstryk hos veterinären bekräftade våra farhågor och resultatet av blodprovet visade dessutom att det var JÄTTEBRÅTTOMT!!! Kan lugnt säga att det orsakade turbolens här hemma....Micke och hans son Johan fick hasta iväg en dag tidigare än beräknat.

Vårt varmaste TACK till Maria och Donald som kunde ta emot detta "ekipage" och för Er gästfrihet!

Att det sällan går som man tänkt sig...är något man vant sig vid, mer en regel än undantag....men resultatet av denna fyrfota kärleksresa slutade både lite oväntat och riktigt bra!

Mac var inte så intresserad på fredagen så vi tog till plan B på lördag, det vill säga en annan hane som vi också haft ett gott öga till...nämligen Dozer-sonen Napapijri´s Deaco med en mor efter samma härstamning som Mac.

Idag, söndag, blev det en till parning så nu håller vi tummarna att Luna och Deaco får en kull riktigt fina valpar, beräknad v. 35.

I övrigt växer Sera´s valpar och de är så himla söta, där kan man vara hur länge som helst och mysa med dem. Att de sedan tycker det är mycket roande att bita en lite här och där...är ju en annan femma.

Cooper är en klok liten valp, mycket lyhörd och lär sig fort. Han verkligen älskar Sera´s valpar och Sera bryr sig inte att han står och tittar på valparna över valplådekanten, hon bara lägger sig tillrätta och sover...men under vår uppsikt såklart. Cooper ser väldigt lovande ut (dock för tidigt att sia om framtiden), men är välvinklad och flyter fram i sina rörelser. Behöver man säga att man längtar att börja köra in honom längre fram....?

Så har vi äntligen upprättat en blogg, hemsidan tar lite tid att uppdatera....             

Många projekt väntar denna sommar och det är lika roligt som arbetsamt - en stuga för våra gäster/besökare, grillkåta nere vid stranden där vi kommer att kunna bjuda på norrländska delikatesser och ett antal hundgårdar samt diverse byggnader för bland annat foder, träull/spån, slädar m.m.

I valplådan ligger den senaste kullen valpar (födda 1 juni) och växer, samtliga stannar kvar här. Vi har även det lovande nytillskottet Cooper från Saana Montén i Finland (kennel Arctic Power) , en härlig valp på alla sätt och med ett temperament utöver det vanliga. Vi planerar även ytterligare en kull och parningen sker troligen i juli.

Nu hoppas vi på bättre väder, många dagar har gått i regnets tecken....